atirbrita

Den här dagen har varit så bra, så bra att jag måste skriva ett helt vanligt dagboksinlägg och klockan är bara 15.25!

Det började med att jag efter frukost åkte ner på stan till halv tio. Där mötte jag upp Karolina och vi lämnade över min kamera till uppcongänget som skulle filma. Därefter gick vi till Friskis för ett spinningpass, det första på väldigt länge.

Väl färdigduschad mötte jag upp Fredrik som precis kom till Uppsala bara tio minuter tidigare - ingen väntetid i onödan! Vi tog oss mot farmor och farfar för att äta påsklunch, drack kaffe och spelade en omgång kort. För en gångs skull fick farfar inte ett enda poäng! Under tiden hann vi diskutera allt mellan status på livet till hur farmor och farfar träffades och den tokiga tuppen på bondgården som farfar växte upp på. Så mysigt!

Efter en omgång var jag tvungen att lämna dem för att åka bussen hemåt. I Flogsta väntade en bil med uppconmänniskor som lämnade tillbaka kameran igen. För att inte behöva vänta ännu en timme på bussen mot stallet var jag tvungen att ta en buss från Flogsta igen bara knappt en kvart senare.

Jag sprang upp till lägenheten, tömde minneskortet samtidigt som jag bytte om, packade upp träningsväskan, packade om väskan inför tävling och övernattning i stallet. Som tur var hade jag förberett en grundlig packlista när jag satt på bussen och minneskortet blev precis överfört i tid för att springa tillbaka till bussen. Bussen var förövrigt samma som jag åkte med till Flogsta och föraren skrattade åt att jag kom tillbaka helt ombytt och med massa packning!

På stan skulle jag bara ha några få minuters marginal för att hinna med bussen mot stallet men tack vare den duktiga föraren kom vi i god tid och jag hann lätt med bussen som jag sitter på nu - helt fantastiskt!

Nu blir det att försöka hinna med att rida och förbereda inför tävlingen i morgon, det är debut för mig och Snugga i lätt fyrgång och jag är så otroligt peppad! Jag har inga förväntningar på hur det ska gå, målet är att vi tar oss dit, in på banan, runt alla varv utan att kliva ur och förhoppningsvis alla gångarter på rätt ställen. Poängen får vi jaga en annan gång!

Som bonus råkade jag bli inbjuden på påskmiddag hos Gunilla tillsammans med hennes underbara barn och barnbarn, dessutom tre valpar på fem veckor - utöver alla vuxna hundar och hästar. Jag klagar verkligen inte :D <3

Med vänliga hälsningar

Världens lyckligaste tjej

Jag skulle säga att bland det som gör mig mest peppad på att fota är att se mina favoritbilder utskrivna på riktigt.

Häromdagen skickade jag efter ett tiotal bilder för framkallning och idag var de klara. Känslan att bläddra igenom dem är underbar. Jag känner mig stolt, lycklig och sugen på att bara ta fler bilder!

Jag har väldigt svårt att vara nöjd med saker jag gör och på något vis blir jag mycket mer kritisk när jag sitter med bilderna på datorn, det finns alltid något att ändra på och alltid någon som säger si eller så om bilderna.

Har jag bilderna i min hand kan jag på något sätt inte förändra hur de ser ut och därför blir jag lugn och nöjd. Världens bästa känsla.

För några veckor sedan gick jag ut i skogen utanför huset för att prova att fota lite med Carl Oscars 85mm/f1.2. Där fanns en massa spännande djur!









Samtliga bilder är tagna med bländare 2.0. Jag provade bara någon enstaka gång att gå ner till 1.2 men 2.0 kändes mer lagom i dessa bilder. I vissa bilder är inte ens djuret i fokus men det är lite av charmen tycker jag.

Jag gillar hur som helst det här objektivet, vi kan nog bli vänner.

Vad är på gång nu?

Jo, Carl Oscar köpte ett nytt objektiv i veckan, ett Canon EF 85mm F1.2 L II och det måste såklart provas.

Jag återkommer.

Det här var första dagen på länge som jag kände att jag kunnat andas, tänka och faktiskt göra vad jag vill utan att behöva ha dåligt samvete över saker jag borde göra eller inte hinner.

Efter en bra dag på jobbet ordnade jag med vår hemförsäkring som behövde uppdateras, på vägen slank jag in på fotobutiken för att kika efter ett objektiv jag är sugen på. Det visade sig att tjejen jag fick prata med använde ett likadant själv och rekommenderade det varmt! Mer om det en annan gång.

På stan passade jag på att ringa farmor och bjöd in mig själv på ett spontant besök för att träffa dem, det blir alltid för sällan och det känns särskilt illa nu när farfar inte varit helt kry.

Så nu väntar en mysig eftermiddag innan jag åker hem och har en efterlängtad ledig kväll.

Jag måste bli bättre på att inte stressa så att jag får fler dagar som den här.

Kvällen tillbringades med fina mamma på en kulle i Eriksberg. På väg hem över fältet var solen så där låg och bra och kolonilotter har väl knappt varit vackrare. Sommaren är på väg att ta slut men det behöver väl inte vara så deppigt?

Jag och Carl Oscar unnade oss en finfin eftermiddag i Stockholm där vi gick en runda på Skansen och sedan käkade en massa kött till middag innan vi åkte hemåt.

Innan hade jag skämtat om att vi skulle titta på ekorrarna på Skansen men när vi väl kom dit blev det verklighet, minst tre såg vi och åtminstone två av dem var väldigt sugna på att vara med på bild. Den ena, på bilden, var jättesugen på nötter som folk gav den och den andra klättrade runt som en galning i ett träd nära oss. Fler bilder därifrån kommer såklart i ett eget album.

En paus från Närcon blev det när jag åkte till Norrköping för att hälsa på Fredrik, bror min. Vi hade en otroligt trevlig, givande och mysig dag där vi gick runt halva staden, en lång promenad från kl 11 till kl 16 med avbrott för lunch och fika i parker runtomkring. Bland annat visade han mig Norrköpings stolthet, deras kaktusar!

 

I stallet springer det just nu runt tre valpar på åtta veckor som är helt fantastiskt underbara. Jag har såklart tagit en hel del bilder på dem och att gå igenom dem är så mysigt! Dock är det här kanske en av de vanligaste bilderna i dessa serier, när jag själv och kameran inte ens är hälften så snabba som de små liven. Men det spelar ingen roll för jag blir alldeles varm och mjuk inombords när jag ser bilderna, för sekunden efter att bilden togs fick jag mig en rejäl valpkram med tillhörande puss.

I skrivande stund sitter jag på en buss ner mot Linköping där jag ska vara över helgen. Det är konvent, närmare bestämt Närcon, som anordnas och en hel drös vänner är redan där och jobbar. Jag kommer dock inte att jobba eftersom jag är där så pass kort tid och dessutom ska jag klämma in ett besök till bror i Norrköping. Det är riktigt mysigt att komma iväg och träffa en massa fina människor.

På bussen ner tänkte jag pilla med en del augustibilder så under helgen lär åtminstone en eller två av dem dyka upp här. Det går riktigt bra och är ruskigt roligt! Inspiration!

Jag har, som jag skrev tidigare, inte känt mig särskilt inspirerad att fota. Jag har känt mig ruskigt stressad och trött de senaste veckorna och tiden räcker knappt till allt som borde göras. När tiden finns är jag dessutom för trött för att ta vara på den.

Men häromdagen skulle jag åtminstone fota lite med Christine hade vi bestämt så vi begav oss ut igår kväll en snabbis. Jag hade bestämt mig för att ta väldigt få bilder, något jag verkligen är dålig på, och dessutom bara välja ut ett par stycken. Det är något jag verkligen måste träna på men det var kul! Dessutom kändes det lagom att prova det nu när jag kände att jag inte hade så mycket tid att gå igenom hundratals bilder och arbeta med många av dem.

Så fort vi var i gång med fotandet blev jag alldeles i gasen, trots en hel arbetsdag bakom mig. Christine skrattade flera gånger åt mig när jag hetsade runt och jag fick något speciellt i blicken sa hon, jag visste precis vad det var. Inspiration.

Vi var klara väldigt snart och här är de tre bilder jag är mest nöjd med. Det finns några till jag gillar så eventuellt dyker det upp någon enstaka till (och Christine ska få några fler dessutom). Tack Christine för sparken i rätt riktning!